onsdag 18 augusti 2010

Nu är jag tillbaka,men en aning stukad.

Det har inte varit en rolig vecka det här,efter bankärendet jag gjorde i torsdags och vi kom hem så
tjöt brandvarnaren,och hela övervåningen var var rökfylld,så vi fick  ringa brandkåren vi var hemskt
rädda voll jag säga,jag har aldrig varit med om sådant här men sambon har när han var barn så det
väckte nog en del till livs för honom.Vi satte här och såg på när brandkåren,polisen ambulanse och klart
tidningen var på plats,helt ofattbartv att de får nys om det nästan innan brandkåren var här,det tog ett par
timmar för dem att släcka där röken började,hade jag inte haft lådir med mi8g hem hade vi stått utan hem idag.
Innan allt var ordnat för vad vi skulle ligga under natten detta tog ett par timmar så middagen vi skulle ätit den fick
vi inte i oss förrän efter 22,00.Då hade vi instalerat oss på hotellet som vi skulle ligga på hotell över natten.
Dagen efter så skulle vi tillbaka hit för att detb kom folk som skulle slänga det som inte gick att räddas,och så började
de sanera så nu är övervåningen tom mitt porslin jag hade däruppe är ivägskickat + alla de möbler som går att rädda ja
det återstår att se vilket ännu vet jag ingenting.Men eftersom jag inte har varit här sen i torsdags så har vi varit utan internet.
Idag som först fick vi en ny låda så man kan sköta sina affärer med mera.Vi hade ingen telefon det första dygnet heller.
Men eftersom undervåningen har klarat sig så kan vi bor där nu efter genomgång,men det ekar rätt så bra när man stänger en
dörr,men nu står det stilla för det brann på ett annat ställe så hon som skulle sanera här fick ta det för den familjen kunde inte ens
bo i sin lägenheten.Så naturligtvist fick det gå först.Tja det var väl allt för tillfället//Agath.

16 kommentarer:

  1. Men oj oj oj! Stackare. Vad hemskt för er! Det är min största fasa, att det skall börja brinna här hemma!
    Jag hoppas så mycket som möjligt går att rädda. De är ganska duktiga nu för tiden.

    Skickar massor av Styrkekramar

    SvaraRadera
  2. Lia!
    Ja den var en fasa att komma hem till,hade jag inte haft
    lådor att lämna här så hade det inte funn9its något hem sa
    brandmännen,nu får vi väl se hur mycket som går att räddas.
    Varje natt när jag gick på toa så greps jag i panik för det
    luktar fortfarande brandrök.
    Kramar.

    SvaraRadera
  3. Godkväll!
    Fy faro! Vilken mardröm... Vad var det som hade hänt då?? Varför rök det? Jag blir riktigt rädd!!
    Förstår om du inte är OK nu efter detta, men man måste ju gå vidare..
    Man har ju undrat eftesom det inte tillhör din vardag att inte vara på bloggen..
    Skönt att ni klarade er i alla fall.
    Många kramar och jag tänker på dig!!

    SvaraRadera
  4. Recurven!
    Ja det var en mardröm,enligt brandmännen så var det en kabel
    vid sambons dator som började ryka,det var så hett däruppe så taket
    i köket har bubblat sig i skarven.

    Just nu sitter jag vid min gamla dator för vi fick ju ringa till de som var våra leverantörer för internet.Så idag fick vi en så nu får vi se hur det går.
    Ja det var en sak jag sa till sambon detta hade ju kunnat ske på natten så vi hade blivit där.Nu hade vi tur i oturen heter det väl.
    Kramar

    SvaraRadera
  5. Näääeee.....det är ju fruktansvärt!!!! Vilken tur att ingen människa skadades. Vad hemskt det måste vara att komma tillbaka till sitt hem, och bo där efter att detta hänt. Man kan väl säga att ni hade änglavakt. Tänk vad en liten kabel kan ställa till med.

    Må så gott det nu går.
    Kram
    Susanne

    SvaraRadera
  6. Kaksmulan, usch så hemskt! Men som Susanne skriver: TUR ingen skadades! Hoppas ni får all den hjälp ni behöver, ta det lugnt nu med all som inte är nödvändigt och ta hand om dig!
    Kram

    SvaraRadera
  7. Susanne!
    När jag hörde brandvanaren tjuta redan vid grinden
    man blev som förlamad,nu vet jag inte hur mycket som
    går att rädda men det är ganska tomt däruppe nu.
    Får väl se om snickaren kommer i morgon.
    Ja man får väl säga vi hade änglavakt.
    Men du skulle bara känna trots att hon har tvättat
    ytorna däruppe så luktar det rök,värst är väl om natten
    när man ska på toa,man grips av panik och tror det startat
    igen.det är många tårar som fällts denna veckan.
    Ja det luktar brännt plast kan man nog säga.
    Kramar.

    SvaraRadera
  8. Tigris!
    Ja nog hade vi änglavakt alltid,det kunde lika väl hänt på natten
    då hade nog ingen brandvanare kunnat väcka oss.Här har sprungit
    massor av folkj sen brandkåren var här,ambulansfolket var orolig
    för min skull,antagligen för jag inte är så stark.Sam,bon var ju
    upptagen med polisen och brandmännen höll påå med sitt.
    Tack jag ska försöka göra det.
    Kramar.

    SvaraRadera
  9. Sv.
    Jag kan inte förstå, men jag kan försöka sätt mig in i det otäcka som hänt. Usch ja, tänk om det hänt på natten.....I fredags, började våran brandvarnare tjuta så ilsket. Jag var ute på tomten och undrade vad det var för oväsen. Kom till slut på vad som lät. Min första tanke var "Vad är det för fel på den nu då". Tänk så dumt. Nu var det turligt nog fel på den, och jag ska snabbt som ögat skaffa en ny.

    Alla materiella ting som blev förstörda, är förstås jättetrist. Men mest tur är det att du klarade dig.

    Kram från oss
    Susanne

    SvaraRadera
  10. Men usch så hemskt !! Tack o lov att ingen blev skadad men jag kan förstå hur illa det luktar och hur jobbigt det är, det är ju inte så länge sedan jag hade plaströk hos mig ...
    Tänker på dig och skickar en kram, Doris

    SvaraRadera
  11. Hej Susanne!
    Ny dag och snickaren är här,fast man tycker det går
    med snigelfart så görs det något,det var bara igår
    som det var lugnt.
    Nej man kan inte sätta sig in hur det är,hur målande
    beskrivning man än gett.Men en sak kan jag tala om att
    aldrig jag ska bli f-b på brandvanaren.
    Men det är många människor som är inblandade vid en brand
    eller rökskade.De sa att det var lådorna jag hade plockat
    från affären som egentligen räddade huset.
    Ja för katten skaffa dig en ny,för man ser ju vilken nytta den
    har i alla fall.
    Jag vet inte än när chocken släpper för än har det inte gått in
    riktigt allt vad man förlorat.
    Kramar.

    SvaraRadera
  12. Hej Doris!
    Nej ingen av oss det är matriella ting som gått förlorat
    som betyder mycket för mig/oss,mina var inte värda så
    mycket i pengar som sambons,får väl se när allt är klart
    vad som de värderar,ja denna lukten är hemsk så fort man
    stänger ett fönster eller stänger av den apparat som ska
    vara oss till hjälp just nu,då kommer lukten tillbaka.
    Ja plaströk är fruktansvärt,och för att inte tala om väggar
    och tom inne i skåpen,tapeten sambon satte upp förra året var
    rosa,nu är den grå.
    Kramar

    SvaraRadera
  13. Men era stackare. Vad hemskt. Det är ju en fasa det där med att det ska börja brinna.

    Inget kan ju ersätta saker som har ett personligt värda.

    Sköt om er så gott det går
    kram

    SvaraRadera
  14. Hej Mia!
    Ja de böcker jag hade däruppe mina bokhyllor är borta + massor annat
    också som kanske inte är värt så mycket i andras ögon men i mina var
    de värdefulla.De var så personliga min tavla som min far hade gjort visste de inte om de kunde rädda men de skulle göra ett försök.
    Ja detta var hemskt tack snälla du.
    Tack det ska vi försöka göra.
    Kramar.

    SvaraRadera
  15. Men Ojj Agath!
    Vad ni har råkat ut för!
    Det här hade jag ingen aning om, men så är det när man inte varit här på länge.
    Jag säger som alla andra här.
    Vilken tur i oturen ni har haft ändå.

    Förstår att det är jobbigt just nu med hela bohaget i kaos.
    Lycka till med allt nu och var rädd om din hälsa också mitt i allt.

    Kramar från mig.

    SvaraRadera
  16. Hej Bella!
    Nej det är ju inte så lätt att veta,först och främst
    tog det 6 dagar tror innan vi kunde komma ut på nätet
    Men det var många som undrade vad jag höll på med så
    jag beskrev det som hade hänt oss här.Ja det kunde
    ju likaväl hänt på natten så jag är väl tacksam att
    vi har livet i behåll.
    Ja det är jobbigt och just nu hade jag inte behövt mer
    än jag redan har.
    Tack min vän
    Kramar

    SvaraRadera